Detta är något som alla borde uppleva live och då pratar jag inte om motion, det är fortfarande överskattat MEN en motionerandes Fröken A borde alla få uppleva live. Jag kan vara lite småkul när jag är på det humöret, det står jag för men när jag motionerar, det är då jag bjuder på verklig underhållning!
Idag hann jag ta ungeför två löpsteg (jag kallar dem för löpsteg, det är inga löpsteg, de är mer odefinierbara förflyttningar av kroppsmassan men jag kallar dem för löpsteg) innan jag sträckte mitt vänstra lår.
Magen sträcktes när jag fick näsan i en hundbajs och av blotta förskräckelsen lyfte en meter från marken samtidigt som jag på alla fyra förpassade min kroppshydda från ena änden till den andra under en tunnel av svettiga medmotionärer.
När det sedan var dags att åla min skadade lekamen genom drivor av snö (och säkerligen hundratals dolda hundbajsar)...ja då bröt jag handen. Eller bröt och bröt men jag skadade den tillräckligt illa för att jag påminna om en överviktig skadeskjuten herr Nilsson där jag haltade in i ledet av fyrfotade medmotionärer och återigen på alla fyra skutt-sprang fram mot den totala förnedringen.
Hade jag roligt? Ja skitkul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar