De löser det nog med jobb och jobb och jobb.
Jobb har visat sig vara det mest effektiva vapnet mot filosoferande fröknar. Filosofierna gror med vardagsmat med touch av vardagliga äventyr och utan vardagsmat med äventyr gror inga filosofier.
För så länge de trycker Fröken A allt djupare ner i inboxen står grödan stilla och inte ens nu i semstertider tillåts hon titta upp för en stund för att andas och låta filosofierna växa..
Jag kan inte andas för den delen, har inte andats sedan jag dog (typ) på träningen den där regniga dagen i mars. Häromdagen dog jag igen, inte på NMT men på mitt och grannfruns egna försök till att efterlikna denna frivilliga form av kroppslig vardagstortyr. I brist på militärisk stimulans under juli-uppehållet fick vi för oss att springa trapporna upp för hela höga berget, FEM gånger. Ni som sett Bamse vet hur högt höga berget är, ni som inte sett Bamse, vet det inte men får fantisera. Vårt berg är lika högt... nästan. Dessutom har något geni vid något tillfälle kommit på att man kan bygga trappor hela vägen upp (eller ner) för berget. I vårt fall gick trapporna brant uppför. Eftersom jag inte kunnat andas ordentligt på närmare fyra månader var det inte helt förvånande att min lungkapacitet inte heller klarade denna form av höghöjdsträning men jag blev smått förvånad när lungorna stängde av helt.....
Idag ska jag till doktorn.
Förra året vid ungefär exakt den här tidpunkten hade jag och herr A tillsammans med goda vänner bestämt att vi skullle fara på husvagnssemester. Vi såg idyllen framför oss där barnen iförda gulliga badkläder, solhattar och stora håvar plaskar runt i vattenbrynet och letar snäckor, för att senare på kvällen krypa in i ett varm förtält och mysa vid familjespel medan papporna står vid grillen. Såsom man gör på husvagnsemester. Vi bokade campingtomter bredvid varandra och laddade inför första semesterveckan.
Nu till den lilla men viktiga detaljen, vi hade ingen husvagn.
Någonstans i vår iver att åka på husvagnsäventyr glömde vi bort att checka av med våra husvagnsbekanta att de faktiskt hade en husvagn till låns just denna, den mest intensiva semesterveckan i juli. Det hade de inte. Fröken A är sällan nödbedd när det kommer till det praktiska utan löste problemet med en snabb fix och inköp av en Hobby Prestige från 1987. Precis som så många andra så var inte heller detta ett av Fröken As (som föga förvånande var den pådrivande länken i denna investering) mest genomtänkta beslut. Men köpt är köpt och husvagnen släpades hem för att placeras där den inte fick plats på garageuppfarten, med resultat att hela garagebelysningen följde med på husvagnssemestern. På campingen regnade det och istället för gulliga baddräkter, iklädde vi våra avkommor i fleecefodrade regnkläder medan vi själva satt huttrande på stranden och peppade barnen som tappet försökte fånga småsten i det iskalla vattnet.
Nu närmar sig semestern med stormsteg.
Säljes:
Hobby Prestige, årsmodell -87
BVSA
