tisdag 8 januari 2013

Vansinnigt Fröken A

Jag får ibland kommentarer om hur vansinniga vi är som tränar NMT.

Idag var jag på Spinning för första gången sedan 1999. Anledningen att jag inte gått på ett endaste spinningpass på drygt 10 år är helt enkelt att jag 1999 tyckte spinning var tråkigt, trots att jag vid tidpunkten 1999 var en frekvent spinnerist.
Efter dagens övning har min uppfattning inte ändrats. Spinning är fortfarande lika tråkigt som det var 1999. Däremot slog det mig idag att alla andra måste ju ha precis lika tråkigt som jag.

På spinning räknar man minuter tills passet är slut. Till och med instruktören räknar ner.
Instruktören börjar passet med att säga "Nu ska vi värma upp 8 minuter sedan är det bara 28 minuter kvar innan ni får gå härifrån". Under passets gång gapar instruktören "Nu är det 4 minuter kvar av "backen" (vilken jäkla backe undrar jag och tittar mig plant omkring bland högen av guppande cykelrumpor framför mig)..."Kom igen!" ropar instruktören "3minuter och 30 sekunder".

Spinning är så tråkigt att man måste räkna ner för att ha något att se fram emot. Tiden när tiden är slut och man får kliva av.
Är inte det vansinne om nåt?

På ett NMT pass har vi inte tid att räkna tid, vi räknar armhävningar istället
och under tiden vi räknar, rinner tiden iväg.