Fröken A och Finanserna

Jag är inte på något vis lat...såvida det inte gäller det återkommande ämnet motion, där ÄR jag lat för jag tycker motion är tråkigt och överskattat och helt ärligt så föredrar jag att få frisk luft genom att sitta framme på sparken i snygga vinterstövlar och pälsmössa och glida med över isen istället för att stå bak på skenorna och sparka.

Möjligen bor det en viss latmask i mig även när det gäller vissa praktiska bestyr såsom val av pensionsfonder (försäkringar?), val av elbolag eller internet- och telefonleverantörer. Ett utmärkt exempel på hur denna lathet kan ge sig i uttryck är att jag i snart två års tid varje månad betalar en avgift av x antal kronor för hemtelefoni, trots att jag inte har något hemtelefonnummer. Detta beror i sin tur på att jag vid beställningen av abonnemanget missade att be om ett nummer, i god tro om att ett nummer faktiskt skulle ingå i leveransen. Att jag fortfarande betalar för mitt abonnemang med icke-existerande nummer är ett typexempel på att jag kan vara lite lat. Så visst, lite lat är jag väl kanske ibland men mest när det gäller saker som är så dödligt tråkiga som telefonabonnemang.........och pengar på kontot (inte i plånboken).

Jag struntar faktiskt fullständigt i om mina pensionspengar placeras i räntefonder eller asienfonder eller rysslandsfonder eller chokladfondue. Det enda jag bryr mig om är att pengarna hamnar där de ska och att jag kan leva gott som pensionär när jag väl kommer dit. Jag är också fullt medveten om att den matematiken inte går ihop och att det ena förutsätter det andra och så vidare MEN det är ju bara så dödligt tråkigt! Det går inte att avsätta dyrbar kvalitetstid för att låtsas intressera sig för detta. Speciellt inte när jag har Herr A som förvaltar åt mig! Medeltida kvinnofälla o strid mot jämställdheten? Ja kanske, men i så fall tycker jag det är helt ok att livet inte är 100% jämställt. Jag är hundra procent nöjd med att vara lite mer 60-talsfru med målade naglar och uppsatt hår (ser mig själv som en glittrig PanAm-TV-serie-flygvärdinna i detta ögonblick) om detta i sin tur innebär att jag slipper bry mig om astråkiga bankpapper, dötrista inkomstdeklarationer, ljudisolerande väggventiler med hepafilter och uppsägning av oanvända telefonabonnemang. I detta fall är jag mer än överdrivet nöjd med att servera min manliga man ett glas whiskey, klappa honom snällt på axeln samtidigt som jag berömmer honom för hans "näsa för affärer".

Nånstans därute får jag just nu jublande medhåll, erkänn!